maisha

är något som jag älskar att skriva. Under årens lopp (vilket uttryck - det får mig att känna mig gammal!) så har jag börjat skriva mer dikter än dagbok. Skriver inte mycket i dagboken alls numera vilket är synd på sätt och vis, men känns som man på nåt sätt inte har tid... låter väl dumt men att skriva ner en dikt är på nåt sätt så mycket enklare. Jag ventilerar dessutom många känslor just genom mitt diktskrivande.

Men är lite irriterad på mig själv just nu. Hade en bra början på en dikt i huvudet men dum som jag var skrev jag förstås inte ner den på en gång och nu minns jag den inte längre... men känns som den ligger i bakhuvudet nånstans så kanske kommer jag att minnas en vacker dag igen...

Tror dock inte att jag kommer lägga ut mina dikter här. Dels för att de är privata men även för att det finns en risk att nån annan "stjäl" dem, och det vill jag ju inte - speciellt eftersom jag väl ändå har en liten dröm om att en dag kunna få några publicerade...